/ Allmänt /

Starvning

Jag borde plugga så mycket så jag glömmer bort att leva. Men jag lever så mycket att jag glömmer bort att plugga. 
 
Detta hade jag tydligen skrivit för länge sen. Men ja, det stämde då men nu har jag sommarlov i 10 !!! veckor, 8 kvar, men ändå, så extremt skönt. Jag jobbar lite då och då, på olika event, jag har varit i Melbourne med Amanda och Linnea, roatrip, körde great ocean road, drack öl, åt hamburgare, åt mat som påminde om bacongegga, extremt gott, öppnade ölflaskor med en kickbike, pratade om livet, hade 10000 flugor på våran vita bil, tatuerade mig (!!!!!!), det var en väldigt fantiskt resa, även fast vi körde 16 timmar bil så var det typ nice ändå.  Trivs väldigt bra i denna lägenhet, och med amanda och linnea, livet känns väldigt bra, och det är väldigt skönt att ha lov, även om jag inte får någon inkomst haha. 
 
Ja, vad mer, jag har funderat på något. Jag har fått reda på att min utbildning går att göra i 1,2 eller 3 år, man får en utbildning i vilket fall, självklart en lägre utbildning, men om man bara pluggar 1 år, så får man en diploma utbildning, som är värt något, istället för bara några ''onödiga'' kurser, vilket är väldigt bra. Sen så har jag, av många anledningar, också funderat på om 1 år till här är enough. Jag älskar sydney och australien, men det är ett annorlunda liv. Nu hänger jag med amanda och linnea, sen ska dom hem i augusti, ska jag, nästan 23 år, bo i typ en lägenhet med 10 mongon, försöka få nya vänner, och framför allt, inte träffa alla där hemma i över 2 år till? Jag har typ insett, att alla där hemma betyder så mycket mer än vad jag faktiskt tror, min syster ska liksom skaffa barn snart, ska jag inte träffa den ungen? Ska jag inte träffa mamma, pappa, alla fläskpaddor? Nej, det känns inte så kul.
 
Som jag skrev innan jag åkte hit igen, jag vet inte om jag visste vara här i 2 veckor eller i 20 år, jag visste bara att jag behöver åka tillbaka, vilket jag gjorde, vilket jag älskar. Men att om 9 månader, så kanske det känns ''enough''. Som sagt, 2 veckor eller 20 år, 1 år kanske känns tillräckligt, och att jag faktiskt redan nu känner ett mer lugn än vad jag någonsin gjorde förra året. Jag åkte hem jag när jag mitt uppe i något och var absolut inte redo, så jag fick typ en orolig själ, och det känns typ som att om jag skulle åka hem imorgon, så skulle det kännas 100 mer okej än förra gången, även om jag absolut inte vill åka hem nu!!! 
 
Så ja, det är mina tankar, att jag älskar sydney och det är alltid mitt andra hem, men att man måste kanske måste inse att det inte kan fortsätta förevigt, även om man kanske hade velat. Men for now, jag älskar denna stad och detta land så jäkla mycket. Och om jag skulle åka hem efter 1 år, så är det ändå 9 månader kvar, vilket är extremt långt tid kvar. 
 
Pappa och Lis kommer hit om 79 dagar, och nya zeeland om 45 dagar, längtar så extremt mycket. Puss och kram